Missa inte heller reportaget där vi får följa med teamet bakom BBC Life ut i världen för att se hur det gick till vid inspelningen av serien. Vi träffar också två utrotningshotade arter som kämpar för överlevnad i olika delar av världen. I vårt bildspecial dyker vi ner under vattnet och spanar in världens kanske mest spännande ekosystem: korallreven.

Om detta och mycket mer läser ni i BBC Knowledge nummer 4!

Vi tar oss en närmare titt på de människor som kallas för genier och tar reda på hur vetenskapen går tillväga för att spåra och identifiera ett geni. Vi träffar några av dagens forskare inom ämnet, och reser tillbaka i tiden för att hitta ett par exempel på olika typer av genier som vandrat på vår jord.

Under hippieeran brukades syra, det vill säga LSD, för att öppna sinnet och kunna både skapa och njuta av musiken – Numera har forskarna dock lyckats hitta andra och mer vetenskapliga användningsområden för denna typ av hippiedrog. I slutändan är det tänkt att LSD, och andra liknande rusmedel, ska fungera i medicinskt syfte för att behandla åkommor som depression och ångest.

Vi låter en av våra reportrar få preparatet psilocybin injicerat under kontrollerade former i laboratoriemiljö för att se vad ruset för med sig, och låter forskarna undersöka honom grundligt under tiden.
2012 har bara precis börjat, och för många har året börjat lugnt. Men om man ska tro mayakalendern – eller i alla fall vissa lekmäns tolkning av den – så går vi in på mänsklighetens sista år som existens. Även om faktiska vetenskapliga teorier kring detta saknas, så är det onekligen så att jorden kommer fortsätta att utsättas för risker, stora som små, även i år. Genom årtusendena har Tellus fått stå ut med prövningar, både från varelserna som befolkar den och byggstenarna som bär upp planeten – men också från objekt bortom vår jord. Vi tar oss en titt på de händelser som format jorden, men också vilka dagens och morgondagens största hot mot vår planet är. Och man behöver knappast vara Einstein för att förstå att vi är relativt chanslösa om någon av universums krafter skulle släppas lös i stor skala.

Världens befolkning har nått 7-miljardersstrecket. Samtidigt kan forskare nu sakta ner och till och med reversera åldrandet hos möss – Nic Fleming funderar kring problemen med att förlänga mänskligt liv på artificiellt sätt.

I filmen In Time finns det en scen där en förmögen värd på en fest presenterar tre vackra, rödhåriga kvinnor i 25-årsåldern för en smokingklädd man spelad av Justin Timberlake.

”Tillåt mig presentera min svärmor Clara, min fru Michelle och min dotter Silvia”, säger värden. Om verkligheten kommer bli något åt det här hållet, kommer framtiden att bli komplicerad.

Den här science fiction-thrillern utspelas mot slutet av 2000-talet, när forskare har lärt sig att ”inaktivera åldersgenen.” Den goda nyheten är att alla slutar åldras fysiskt vid 25-årsåldern. Den dåliga nyheten är att vi har de genetiska förutsättningarna att bara leva ett år till, såvida inte vi kan tjäna ihop – eller stjäla – mer tid.

En löjeväckande filmidé från Hollywood, helt utan grund i vetenskapliga fakta?

Inte alls, menar välrenommerade forskare som anser att de första anti-åldersbehandlingarna bara är några år bort. ”Det finns aspekter i det scenariot som är tänkbara”, säger David Sinclair, chef på Paul F Glenn Laboratories for the Biological Mechanisms of Aging vid Harvard Medical School.

Huvudfokus för forskningen när det gäller människor ligger på cellförsvarsproteiner vid namn sirtuiner. Sinclairs arbete har visat hur mediciner som ökar sirtuinnivåerna kan förlänga djurs liv. ”Det har gått att förlänga livslängden hos möss med cirka 15 procent”, förklarar han.

”Jag tror att det kommer att finnas en vetenskapligt bevisad medicin som ger människor tio års längre levnadstid i slutet av det här årtiondet.”

Att förlänga livslängd handlar inte bara om att stanna åldrandet, för åldrandet i sig är inte vetenskapligt erkänt som dödsorsak. Istället är det åldersrelaterade sjukdomar, som cancer, stroke och hjärtsjukdomar, som anges som dödsorsaker.

Svårigheten ligger i att definiera vad åldrande egentligen är. Det finns inget enkelt svar, men allt fler pusselbitar faller på plats. Åldersteorierna hamnar i två kategorier. En del är övertygade om att genetiska, hormonella och immunologiska system är förprogrammerade att avta. Andra betonar påverkan från miljömässiga faktorer som stress, kost och motion. ”Åldrande är inte en enskild process”, säger Tim Spector, professor i genetisk epidemiologi vid King’s College, London.

”Det handlar om det gradvisa misslyckandet hos reparationsmekanismer som bidrar till att underminera kroppens förmåga att reparera sig själv och ersätta celler.”

Du kan läsa hela den här artikeln i BBC Knowledge 2 2012

I det här numret ska vi titta närmare på fenomenet pengar.

Bristen på pengar är i allra högsta grad ett problem på stora delar av den afrikanska kontinenten. Som en följd ser vi svält och sjukdomar. Vad många inte är medvetna om är att just bristen på mat kan komma att bli ett problem för en stor del av världen i framtiden.

Därför har forskare på genetisk väg framställt kött i laboratoriemiljö. Just kött är ett omdebatterat ämne, då industrin är en av de största miljöbovarna. I artikeln om framtidens mat, får vi lära oss mer om hur långt vetenskapen kommit inom konstgjort kött, och får reda på vad som krävs för att vi ska kunna förvandla produktionen av mat på ett sådant här sätt till en storskalig verksamhet – och därmed mätta många hungriga munnar på ett billigt sätt.

I vår serie Livets mysterier tar vi oss en titt på epidemiologi för att ta reda på vad läran har betytt för oss människor, och för dig med ett stort naturintresse väntar spännande läsning om jättepandans kamp för överlevnad. Dessutom har vi rest till Madagaskar för ett fotoreportage från världens kanske mest intressanta ö när det kommer till djur- och naturliv.

Slutligen vill vi lyfta fram vårt reportage om väder. Människans kanske viktigaste samtalsämne pockar ständigt på uppmärksamheten, och nu är det kanske intressantare än någonsin att prata om vädrets betydelse. Vi spanar in människorna som försörjer sig på väder, och tar reda på varför jordens klimat – även om det kan föra med sig fruktansvärda tragedier – står sig slätt mot det på andra platser i vårt universum.

Detta och mycker mer – som till exempel reportage om tavelförfalskningar och språkets utveckling – hittar ni i nummer 1 av BBC Knowledge på svenska. Missa inte det!

Det tog folket i Egypten blott 17 dagar att få bort en av arabvärldens största ledare från tronen. Ändå var revolutionen som tvingade bort Hosni Mubarak i februari resultatet av Egyptens väletablerade nationskänsla, som sträcker sig längre tillbaka i tiden än i merparten av de andra länderna i Mellanöstern.

Den här politiska identiteten, som kan spåras flera tusen år tillbaka, har underlättat utvecklandet av ett djupt rotat civilt samhälle och en lång tradition av politiska och sociala protester och revolter. Redan 1798 gick folk man ur huse för att berätta för Napoleon hur ovälkommen hans invasion var. Men mer moderna revolter i Egypten har egentligen sina rötter i 1882 års protester mot landets ledare.

Då, mellan 1906 och 1910, ledde en yngre generation egyptiska nationalister – under ledning av en veteran som var med redan 1882 – gatuprotester mot britterna, som hade ockuperat Egypten för att förhindra den föregående revolten från att lyckas.

Proteståren

Åren 1918-1924 förde med sig återkommande oroligheter och strejker – inklusive ett försök till revolution mot britterna. Ytterligare demonstrationer bröt ut i delar av Egypten 1936, 1946 (båda mot britterna), 1948 (över bildandet av Israel), 1951-1952 (mot britternas närvaro i området kring Suezkanalen) och 1971-1972 samt 1977 (som båda riktades mot den dåvarande presidenten Anwar Sadat). Inte så långt tillbaka i tiden, 2006 och 2008, dök flera gatuprotester mot Mubarak upp. Och under oroligheterna 2008 föddes den organisation som inledde revolutionen tre år senare. Organisationen bestod av en grupp unga egyptiska Facebook-användare som hade nyttjat det sociala nätverket för att organisera stödet för en textilarbetarstrejk i den egyptiska staden Al-Mahalla al-Kubra, som ligger en bit norr om Kairo, våren 2008.

Fascinerande nog var det fotboll, och inte politik, som hade föranlett den stora tillväxten av Facebook-medlemskap bland egyptier. När fotbollslandslaget nådde finalplats i 2008 års Afrikanska mästerskap slöt egyptiska fans – främst ungdomar – upp i massor på Facebook och stödde sitt lag. Snart stödde dessa nya Facebookanvändare även textilarbetarnas strejk – och samtidigt som de gjorde så befann de sig på kollisionskurs med den egyptiska regeringen och dess säkerhetstjänst. Paradoxalt nog så var det regeringssystem som de protesterande hjälpte till att störta i själva verket sprunget ur Egyptens långlivade tradition av protest och revolt.

Mubarak-regimen var helt enkelt en röd tråd spunnen ur det system som etablerades och stöddes av en revolution 1952. Allt eftersom folkets missnöje över regeringen växte fick revolutionen många nya och unga ledare med militär bakgrund. Dessa leddes i sin tur av den briljante organisatören Gamal Abdel Nasser, som 1956 kom att bli Egyptens nye president – tillika ny ledare över arabvärlden. Tillsammans styrde Nasser, hans efterträdare Sadat och slutligen Mubarak Egypten under 59 år. Och detta trots att de tillhörde samma generation, och föddes inom lite drygt tio år från varandra – Nasser och Sadat 1918, och Mubarak 1928.

Allt eftersom tiden gått har gapet dem emellan bara blivit bredare och mer problematiskt. När årets revolution inleddes var Mubarak 82 år och planerade för ännu en tid som president – samtidigt som medianåldern bland Egyptens 80 miljoner invånare bara var 24. Mubarak var gammal nog att vara morfar åt större delen av befolkningen – och till och med gammelmorfar.

Läs hela artikeln om Egypten i BBC Knowledge 1 2011

Vädret, ett av de mest populära samtalsämnena i världen, verkar ha gett de flesta anledning att diskutera lite extra den sista tiden. Iskalla vintrar, brännheta somrar, torka, häftiga skyfall och förödande orkaner är vanliga inslag på nyheterna. Det är hög tid att titta på vad som egentligen händer.

De flesta av jordens väderfenomen sker i det lägsta skiktet av atmosfären, i det relativt tunna lagret som kallas troposfär. Det utgör 70-80 procent av atmosfärens totala massa och innehåller nästan all dess vattenånga. De gaser som omger vår planet växlar ständigt riktning runt globen i fastställda konvektionsmönster. Solstrålning hettar upp jordens yta och på så sätt även luften ovanför den. Allt eftersom den varma luften stiger ersätts den med kall luft underifrån, vilket förorsakar vind. De här värme- och vindskillnaderna är grundbränslet i den komplicerade vädermaskinen.

Men väder är så mycket mer. Det definierar oss som människor, det påverkar vår möjlighet att bygga upp ett samhälle och det bestämmer var och hur vi lever. Områden med tempererat klimat tenderar att vara mer förmögna och mer avancerade, medan de som lever i områden som drabbas av mer extrema väderförhållanden påverkas mycket mer av klimatet de lever i. Livet på vår planet är beroende av den sköra balansen i vårt klimat, vilket gör förståelsen för väder otroligt viktig för vår egen existens.

Läs våra artiklar om väder i BBC Knowledge 1 2011